Upptäckt, övervakning och analys i realtid av hot och faror

Fokuset för den här kapacitetsbristen ligger på fortgående övervakning av hot på en incidentplats. Lösningar som utvecklats för att hantera denna kapacitetsbrist gör det möjligt för blåljusaktörer att fortlöpande utvärdera befintliga, framväxande och potentiella faror. Områden som kan behöva övervakas inkluderar området inom en bred radie från incidentplatsens mittpunkt, områden där

Instabilt tillstånd som involverar en överhängande plötslig eller betydande förändring som kräver omedelbar uppmärksamhet och omedelbara åtgärder för att skydda miljön eller människors liv, tillgångar eller egendom.
 

read more

- och katastrofinsatser samt återuppbyggnadsinsatser pågår, eller specifika inkommande vägar/utrymningsvägar. Hanteringen av denna kapacitetsbrist inkluderar en modulär lösning som består av fasta och/eller mobila plattformar med sensorpaket; programvarusystem som integrerar data, bedömer hot och ger beslutsstöd; och ett grafiskt användargränssnitt för att visa information om hot och faror.

Arten av och den inneboende faran hos hot och faror förändras under en incidents gång. Ett exempel på detta är dominoeffekterna efter att orkanen Katrina slagit till mot staden New Orleans i USA. Massöversvämning och läckage från kemiska anläggningar förändrade avsevärt karaktären på krishanteringsinsatserna. Medvetenhet om de hot och faror som redan finns på incidentplatsen, och även de som har potential att påverka människors hälsa och säkerhet eller

Åtgärder som vidtas under en pågående eller omedelbart efter en katastrof i syfte att rädda liv, minska konsekvenserna för människors hälsa, garantera allmänhetens säkerhet och uppfylla grundbehoven hos drabbade personer.

read more

, är av avgörande betydelse.

Aktiva hot och faror definieras i detta dokument som föremål eller personer som finns på en incidentplats som utgör en omedelbar eller överhängande fara för livet eller hälsan för blåljusaktörer, drabbade eller allmänheten. Några exempel är följande: aktiva skyttar, förekomst av brandfarliga eller explosiva kemikalier i närheten av brand eller skottlossning, betydande strukturell instabilitet hos byggnader eller skräp i närheten av krishanteringsinsatser, försåtsfällor, osv. Genom att upptäcka, geolokalisera och övervaka dessa hot blir det möjligt för blåljusaktörerna och räddningsledare att utföra insatserna på ett mer säkert sätt.

Passiva hot och faror definieras i detta dokument som föremål eller personer som finns på en incidentplats som inte utgör en omedelbar eller överhängande fara för livet eller hälsan för blåljusaktörer, drabbade eller allmänheten. Några exempel är följande: förekomst av hushållskemikalier eller industrikemikalier på en incidentplats, prognos av ogynnsam väderlek i närheten av krishanteringsinsatser, osv. Förekomst av föremål eller närvaro av personer som kan utgöra en fara betyder inte att faran kommer att göra sig gällande. Det är dock absolut nödvändigt att blåljusaktörerna känner till deras existens. Passiva hot kan bli aktiva under incidentens gång.

Denna andra kapacitetsbrist skiljer sig från den tredje kapacitetsbristen – ”förmågan att snabbt identifiera farliga agenser och föroreningar” – som fokuserar på detektering, identifiering och karakterisering av specifika farliga kemiska och biologiska ämnen samt strålningsrisker. I lösningar för att åtgärda den kapacitetsbrist som beskrivs i detta dokument kan det integreras en del av datamängderna från ”förmågan att snabbt identifiera farliga agenser och föroreningar”. Denna kapacitetsbrist särskiljer sig emellertid från de andra eftersom den hanterar kontinuerlig övervakning och analys av ett bredare spektrum med hot tillsammans med integrering och visualisering av hotdata.